Svårt sprida svensk sexköpslag

Exportera den svenska sexköpslagen. Det har varit ambitionen för svenska EU-parlamentariker som Anna Hedh (S) och Cecilia Wikström (FP). Men skepsisen är stor i andra EU-länder, även när det gäller att kriminalisera sexköp från offer för människohandel.

En 16-årig flicka från Nigeria luras till Malmö, och får där veta att hon är skyldig en 30-årig kvinna från Kamerun 60 000 euro. Skulden betalas genom att 16-åringen tvingas sälja sex till svenska män, flera om dagen, även när hon har mens. I december dömdes 30-åringen till sex års fängelse för människohandel. Den nigerianska 16-åringen är en av hundratusentals människor som utsätts för trafficking inom EU varje år, och omkring 80 procent av dem utnyttjas för prostitution, enligt UNDOC, FN:s organ mot brott och narkotika. Alla EU-länder är eniga om att människohandeln ska stoppas. Men frågan om hur det ska gå till splittrar.

”Folk har skrattat åt mig”

I december röstade EU-parlamentet igenom ett nytt direktiv om människohandel, som stärker skyddet för offren och skärper straffen för dem som bedriver handeln. Men den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Anna Hedh, som lett arbetet med lagstiftningen i EU-parlamentet, har ett högre ställt mål: att exportera den svenska sexköpslagen. Till att börja med genom att kriminalisera sexköp av traffickingoffer.

– Jag visste att det skulle bli jättesvårt, med tanke på tidigare diskussioner om prostitution i EU-parlamentet. Folk har skrattat åt mig, säger Anna Hedh, när hon pustar ut i en soffa utanför parlamentssalen i Strasbourg, ett par timmar efter att det nya lagpaketet röstats igenom.

– För ett år sedan sa till exempel en grekisk och en spansk EU-parlamentariker att ”de prostituerade vi går till är minsann inte några människohandelsoffer”. Så fort man börjar prata om roten till människohandeln, nämligen efterfrågan på sexköp, så drar många medlemsländer öronen åt sig, säger Anna Hedh.

Hon tror ändå att det på sikt är möjligt att vrida den europeiska opinionen till att kriminalisera sexköp, och lyfter fram att funnits intresse från länder som Storbritannien, Rumänien och Bulgarien.

– I och med att människohandeln ökar kommer medlemsländerna bli tvungna. Men det tar tid.

Blivit mer nyfikna på Sverige

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP) menar också att den svenska sexköpslagen är ett effektivt sätt att minska efterfrågan på prostitution och därmed lönsamheten för människohandlarna. Men hon är mindre optimistisk till att den går att exportera.

– Det finns inget stöd för det hos majoriteten av medlemsländerna. Men det finns en större nyfikenhet på det som vi har i Sverige, jämfört med för tio år sedan.

Hon är också tveksam till Anna Hedhs förslag om att kriminalisera den som medvetet köper sex av ett människohandelsoffer.

– Det är svårt att bevisa att köparen vet att det rör sig om ett traffickingoffer. I några fall går det, när man har överblick över hela köpkedjan, men i många fall blir en sådan lag bara ett slag i luften.

EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP) sa för ett år sedan att den svenska sexköpslagen ”måste marknadsföras och exporteras till andra länder om vi menar allvar med att stoppa sexslaveriet”. Idag har hon tonat ned den ambitionen.

– Den sexköpslag vi har i Sverige är en absolut utopi för Europa. Men det nya traffickingdirektivet är ett sätt att tala om att det är värre att köpa sex från brottsoffer än att köpa sex från så kallatde frivilliga prostituerade, säger Cecilia Wikström.

Har varit en framgång

Sverige var först i världen med att kriminalisera sexköp 1999. I somras kom Justitiekanslerns utredning av lagens effekter, som visade att den hittills är en framgång. Svenskarna har blivit mycket mer negativt inställda till prostitution, sexköpare avskräcks, och Sverige är inte längre ett attraktivt land för sexslavhandel, även om det fortfarande förekommer.

I det nya direktivet mot trafficking står att medlemsländerna ska redovisa de åtgärder som de vidtar för att kriminalisera dem som köper sexuella tjänster av människohandelsoffer. Judith Sargentini, holländsk parlamentariker för den gröna vänstern, är bekymrad över den punkten:

– Det rör upp den klassiska debatten om prostitution igen: ska prostitutionen vara laglig så att du kan ha ett öga på den och hjälpa personerna som arbetar i den branschen, eller ska den vara olaglig så att du kan försöka få ner efterfrågan. Jag är född och uppvuxen i Holland och tillhör därför den första skolan. Om prostitutionen sker i det öppna kan man rädda folk när det behövs. Jag tror inte att det går att stoppa efterfrågan. Däremot går det att förbättra situationen för sexarbetaren, oavsett om han eller hon utsatts för trafficking, säger Judith Sargentini.

Britten Mary Honeyball sitter i EU-parlamentet för Labour-partiet, och ser gärna att en sexköpslag av svensk modell införs i Storbritannien, som ett sätt att minska prostitution och trafficking.

– Men med den nuvarande regeringen finns det inte på agendan, säger hon.

– Det är en lång väg kvar innan den svenska lagen kan komma att tillämpas i andra länder. Sverige är så långt före andra länder när det gäller den här typen av frågor.