Protester mot Acta-avtalet

Den senaste veckan har svenska parlamentariker i Bryssel översvämmats av mejl från upprörda medborgare som vill stoppa det kontroversiella Acta-avtalet. Carl Schlyter (MP) säger att politikerna har tvingats kämpa mot en sluten process.
– Det är en absurd situation.

EU-kommissionens handelsavtal Acta har varit föremål för massiv kritik de senaste veckorna. Efter att 22 EU-länder, däribland Sverige, nyligen skrev på en avsiktsförklaring att gå vidare med avtalet har missnöjet manifesterats genom alltifrån demonstrationer och namninsamlingar till hackade hemsidor. Samtidigt har EU-parlamentariker överösts av mejl från upprörda medborgare.

– Jag har fått över 1 000 mejl från svenska privatpersoner, vilket jag aldrig har varit med om i något tidigare sammanhang. Det är helt otroligt att så många hör av sig i en fråga som inte är allmänt diskuterad, säger EU-parlamentarikern Carl Schlyter (MP), som sedan 2008 har engagerat sig mot Acta-avtalet men upplevt att det politiska intresset varit svalt fram till nu.

Ingen insyn i processen

En stor del av kritiken mot avtalet handlar om att förslaget tagits fram under stort hemlighetsmakeri med minimal insyn för allmänhet och politiker. Det uttalade syftet med Acta har varit att skapa en internationell överenskommelse om åtgärder mot piratkopiering och varuförfalskning, men kritiker menar att det är ytterligare ett steg mot att inskränka yttrandefriheten på internet.

– I två år fick parlamentet kämpa för att överhuvudtaget få se dokumenten om det avtal som vi själva ska rösta om, vilket är en fullkomligt absurd situation, säger Carl Schlyter.

Förutom att avtalet ändrar på balansen mellan upphovsrättskyddat material och rätten att sprida och ta del av information fritt på internet anser han att det strider mot flera grundläggande skydd som människor bör ha i en rättstat.

– Alla delar av avtalet går i riktningen att underminera, urholka och försvaga medborgarskyddet gällande hantering av digital personlig information.

"Berättigad kritik"

Moderaten och EU-parlamentarikern Christofer Fjellner anser att kritiken mot den slutenhet som omgärdat förhandlingsprocessen är berättigad och säger att strategin har ”undergrävt förtroendet för dem som arbetat med avtalet”. I övrigt går han på regeringens linje, som på sin hemsida skriver att avtalet inte innebär några större förändringar för svensk lagstiftning.

– Det som påverkar medborgare i Sverige är hur svensk lag och europeiska förordningar ser ut, och hittills verkar det som om avtalet endast kräver en justering av den svenska varulagstiftningen. Ingen blir dömd med hänvisning till ett handelsavtal.

Schlyter anser att Fjellner och regeringen har fel i detta:

– Syftet med Acta är just att få fler dömda för den här typen av brott. Oavsett om man anser att lagstiftningen påverkas eller inte så ändras exempelvis definitionen för vad som är kommersiell skala och värderingen av beslagtaget gods, så att straffen blir hårdare.

Även europeiska forskare och akademiker har varnat för att konsekvenserna för internet och dess enskilda användare kan bli stora i och med Acta. Ett av orosmomenten gäller en skrivning som uppmanar till gemensamma ansträngningar mellan rättighetsinnehavare och privata aktörer, såsom internetleverantörer – något de menar kan leda till att avtalets regler tillämpas i processer som till största delen sker utanför det formella rättssystemet. En konsekvens skulle kunna vara att internetanvändare som anses göra intrång i upphovsrätten stängs av.

– Vår uppgift är nu att granska det här avtalet och för min egen del kommer jag inte att rösta för någonting som skulle innebära grava inskränkningar av våra medborgerliga fri- och rättigheter, säger Chistofer Fjellner.

S har inte tagit ställning

För att Acta-avtalet ska bli verklighet måste det godkännas av både EU-parlamentet och ländernas lagstiftande myndigheter.

När det svenska näringsutskottet tidigare röstade om förslaget var det bara MP och V som reserverade sig. I dagarna lade emellertid Socialdemokraterna ut en text på sin hemsida som tyder på att partiets ståndpunkt är långt ifrån fastslagen.

”Vi är kritiska mot den slutna processen kring Acta. Vi har också många frågetecken om hur avtalet skulle fungera på olika områden”, skriver flera socialdemokratiska EU-parlamentariker i en gemensam kommentar.