Försämrad och dyr skolgång

Skolvalet har lett till ökad inflation och högre kostnader för kommunerna, visar en rapport från SNS. Utöver det har statsvetaren Jonas Vlachos identifierat tecken på bristande kvalitet i de vinstdrivande friskolorna.

Enligt Jonas Vlachos, som har undersökt skolvalet i en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), är ett slags kontrollsystem av de vinstdrivande friskolorna nödvändigt. Han menar att vinstintresset gör att kvaliteten i friskolorna annars riskerar att bli sämre än i de kommunala. Någonting som till viss del redan har skett.
– Det verkar som om en elev som har ett visst betyg från en vinstdrivande grundskola presterar sämre i gymnasiet än en elev som har haft samma betyg från en kommunal skola, säger han.
Jonas Vlachos tror att kvalitetsförsämringen beror på att betygsättningen varit generös i den vinstdrivande friskolan, eller att friskolorna är sämre på att förmedla vissa mindre mätbara kunskaper.

Bättre mat än jämnåriga

SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser visar att 10 procent av svenska elever idag går i vinstdrivande friskolor. Generellt kostar deras skolgång ägaren mindre pengar per elev än den gör inom den kommunala skolan. Eleverna inom friskolorna får bättre mat och skolmaterial samt vistas i dyrare lokaler än sina jämnåriga kamrater i kommunala skolor. Eleverna i de kommunala skolorna har däremot fler lärare och mer elevvård att ta del av. Men trots att de vinstdrivande friskolorna lägger mindre pengar per elev, kostar friskoleplatserna mer för kommunerna.
– Kostnaderna för kommunerna ökar ju fler barn som går i friskolor. De här skillnaderna är dock rätt små, säger nationalekonomen Laura Hartman som är huvudredaktör för forskningsrapporten.
Jonas Vlachos tror att förklaringen till prisökningen ligger i skolpengen som baseras på kostnaden per elev i den kommunala skolan.
– Eftersom de minst resurskrävande eleverna flyttar till friskolor skapas en kostnadspress uppåt, säger han.
Skolvalet har även lett till både socialt och kunskapsmässig segregering.
– Det finns ingen annan rimlig förklaring än att det skulle vara skolvalet som lett till den ökade segregeringen, säger Jonas Vlachos.

Anmärkningsvärt bristande

Rapporten går även igenom hur privatiseringsivern har påverkat kvaliteten inom förskolan, sjukvården, äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen. Det här eftersom en femtedel av de anställda inom välfärdssektorn idag är anställda i privat regi. Den generella slutsatsen i rapporten är att kunskapsläget inom många områden är anmärkningsvärt bristande.
– Det går inte att hitta några generella kvalitetsvinster av privatiseringarna, säger Laura Hartman.