Ökat hopp för utvisad egyptier

Efter de folkliga upproren i arabvärlden har chansen ökat för att den Sverige-avvisade och fängslade egyptiern Ahmed Agizas snart ska friges. Deportationen, som skedde år 2001 efter påtryckningar från USA, har genom åren fått svidande kritik från bland annat FN:s tortyrkommitté.

Två i tiden närliggande händelser – revolutionen i arabvärlden samt dödandet av Usama bin Ladin i kriget mot terrorismen – sprider nytt ljus över egyptiern Ahmed Agizas öde. USA:s jakt på misstänkta terrorister letade sig snabbt innanför Sveriges gränser och år 2001, några månader efter attentatet mot World Trade Center, förändrades livet drastiskt för den asylsökande flerbarnspappan. Den 18 december utvisades Ahmed Agiza tillsammans med en annan egyptier, Mohammed Alzery, med ett chartrat CIA-plan från Bromma flygplats. Därifrån fördes de – under starkt kritiserade former – till Mubaraks diktaturregim där de fängslades och torterades.

Mohammed Alzery försattes efter några år på fri fot utan att bli åtalad, medan Ahmed Agiza än i dag sitter fängslad. I en summarisk militärrättegång dömdes han till 25 års fängelse, ett straff som sedan sänktes till 15 år, anklagad för att ha tillhört en förbjuden organisation.

Krav på frigivning

I och med det folkliga upproret i Egypten och demokratirörelsens krav på frisläppande av alla politiska fångar har hoppet om hans frigivande ökat bland vänner och familj hemma i Sverige. En av dem är Karlstadbon Anders Järliden, som lärde känna Ahmed Agiza ett halvår innan han utvisades. Under åren har han engagerat sig starkt för att ärendet inte ska glömmas bort, bland annat genom att försöka påverka myndighetspersoner och politiker.

– Jag hjälpte några andra invandrare och flyktingar i Karlstad och lärde i den vevan känna Ahmed. Vi kom varandra nära och jag bedömde honom definitivt inte som någon fundamentalistisk eller trångsynt person – tvärtom.

Sedan revolutionen i Egypten inleddes har ingen hemma i Sverige haft personlig kontakt med Ahmed Agiza. Däremot kommer det då och då uppgifter från anhöriga som befinner sig i landet.

– Den nya ledningen som har tagit över har hittills bara frigett ett fåtal politiska fångar och Ahmed är inte en av dem. Jag tror att de avvaktar och ser vad som händer i Libyen, Syrien, Jemen och runt omkring innan de bestämmer sig för hur generösa och tillmötesgående de ska vara, säger Järliden.

Rätt till skadestånd

Ett frigivande väntas dock inom en inte alltför avlägsen framtid. Redan innan revolutionen räknade bedömare med att Ahmed Agiza skulle släppas inom ett till två år.

– Även i Egypten kan man få förkortat straff om man sköter sig. Vad vi hoppas på är att en sådan här revolution ska snabba på förloppet, säger Järliden.

FN:s kommitté mot tortyr slog för några år sedan fast att Sverige bröt mot egyptiern Ahmed Agizas rättigheter när han avvisades 2001. Även Amnesty International har riktat svidande kritik mot den svenska hanteringen av fallet. År 2008 beslutade justitiekanslern Göran Lambertz att de båda utvisade egyptierna skulle få tre miljoner kronor vardera i skadestånd av staten.

Har nekats uppehållstillstånd

Utvisningsbeslutet är idag upphävt och både Agiza och Alzery har via sina ombud sökt uppehållstillstånd i Sverige. Deras ansökningar avslogs dock av alliansregeringen och migrationsminister Tobias Billström hösten 2009, trots att sex partier i konstitutionsutskottet fördömt utvisningen och förklarat att det strider mot FN:s tortyrlag.

Organisationen Charta 2008 skriver i ett flygblad, som bland annat delades ut första maj i år, att ”tortyrutvisningen 2001 är den allvarligaste kränkningen av rättsäkerheten i Sverige i det snart tioåriga kriget mot terrorismen”. De kräver därför att regeringen ger Ahmed Agiza full upprättelse, vilket innebär att han får återvända till sin familj och beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

Anders Järliden tror att det kan bli svårt för svenska regeringen att stå emot trycket den dagen Ahmed friges, främst på grund av att brottsmisstankarna mot honom är så undermåliga.

– Det är på oerhört svaga grunder regeringen då kan fortsätta neka honom tillträde till Sverige, där han har hela sin familj som är svenska medborgare.