”Svårare att hata när barriärer rivs”

Love During Wartime är en närgången kärlekshistoria om israeliska Jasmin och palestiniska Osama som kämpar för sin rätt att leva tillsammans. Inför biopremiären fick Dagens ETC en pratstund med svenska regissören Gabriella Bier.

Dokumentärfilmen Love during wartime har flera likheter med den klassiska Romeo och Julia-berättelsen. Palestinska Osama Zatar och israeliska Jasmin Avissar är kära och kämpar för att få leva tillsammans i skuggan av politik, krig och historia. De finner en tillflyktsort i Berlin men lagar och byråkratiska hinder tycks hela tiden stå i vägen för deras drömmar.

Skildra den mänskliga sidan

Gabriella Bier berättar att hon med filmen vill skildra den mänskliga sidan av Israel-Palestinakonflikten, där rätten att få bo och leva med den man älskar är långt ifrån självklar.

– Även om filmen på sätt och vis är politisk är det framförallt en kärlekshistoria. Jag vill visa att när barriärerna rivs ned och människor kan möta varandra på ett privat plan blir det mycket svårare att hata.

Gabriella Bier har själv judiskt ursprung och anser att detta har varit både en svårighet och en styrka under filmarbetet. Även om hon stundtals har känt att det skulle ha varit enklare om hon var en ”vanlig kristen svensk” har hennes bakgrund också varit en drivkraft och utgjort en viktig identifikationsmöjlighet.

– I mitt arbete har jag tidigare medvetet hållit mig borta från Israel-Palestinakonflikten. Men efter andra intifadan – då jag kände hur en ömsesidig hatbild höll på att byggas upp i de miljöer jag befann mig i – kunde jag inte stå utanför längre. Jag tycker att demoniseringen som sker både inom vänsterkretsar gentemot israeler och inom den judiska gruppen gentemot palestinier är väldigt problematisk.

Nio år för filmen att bli klar

Gabriella Biers första tanke var att göra en ”fredsfilm”, men efterhand upptäckte hon att vägen till försoning var långt ifrån utstakad. Släktingar i Israel ansåg att hon, som är judinna, var sinnessjuk som åkte till Västbanken och filmade.

– Israel är en viktig plats för mig även om jag har starka invändningar mot den politik som bedrivs. Framtiden – och lösningen på konflikten – ligger i relationer som den mellan Osama och Jasmin. Därför är både Israel och Palestina de stora förlorarna som inte låter dem leva tillsammans i sina hemländer, säger hon.

Filmen har tagit hela nio år att färdigställa, vilket framförallt beror på svårigheten att hitta människor som vågade ställa upp för att berätta sin historia. Innan Gabriella Bier kom i kontakt med de båda huvudrollsinnehavarna hade hon filmat två andra par som på grund av hot och säkerhets-svårigheter var tvungna att dra sig ur projektet.

När Jasmin och Osama så småningom blev tillfrågade om att medverka sa de ja direkt. Under fyra års tid fick filmteamet möjlighet att följa paret, vilket resulterade i en närgången och ärlig relationsskildring.

– För mig var det viktigt att inte göra en reklamfilm som gav en förskönande bild av deras kärlek. Samtidigt var de hela tiden inställda på att de verkligen ville berätta sin historia utan att frukta någonting – att det var rätt väg att gå.

Många ska kunna identifiera sig

I och med att det är människors känslor som står i fokus i stället för politiken bakom konflikten hoppas Gabriella Bier att många ska kunna identifiera sig med filmens budskap.

– Min förhoppning är att den ska sätta igång en tankeprocess även hos dem som tycker att relationen mellan Osama och Jasmin är helt fel, oavsett om det är av politiska eller religiösa skäl.