Imperiet

Bonnier tar över Pocketgrossisten. En liten affärsnyhet bland andra i Sverige. Jag kan inte låta bli att le åt tystnaden.

Så kommer berättelsen att Bonniersväxt genom att man tagit över bokdistributören Pocketgrossisten.

Snart följs det av nyheten att samma grossist slutit avtal om att vara ensam leverantör till Åhléns varuhuskedja, Bonniers företag ska alltså bedriva bokhandelsverksamheten inne på varuhuset.

En liten affärsnyhet bland andra i Sverige.

Jag kan inte låta bli att le åt tystnaden.

Det här borde ju varit proteststormar, det borde varit krismöte hos kulturminister och inkallande av konkurrensverk och oroliga protester från författare och förläggare, men icke…

När det gäller flathet inför Bonniers dominans är Sverige ett pinsamt land. Bonnierfamiljen dominerar film, privat tv, dagspress, bokbransch, distribution av media och man äger den dominerande bokhandeln (AdLibris) och man växer och växer och tystnaden skriker sitt tydliga budskap.

Det här är en icke-fråga.

Det finns ingen som helst debatt om det faktum att Sverige har ett mycket större mediemonopol än det Berlusconi kontrollerar eller Murdoch har.

Vi får gå till korrupta tredje världen-stater för att hitta samma dominans i ett litet land.

En av orsakerna är förvisso att familjen aldrig ställer upp på debatt, de enda program som görs om dem är hovsamma okritiska historier som sänds i deras egen tv-kanal.

Det är ju det enklaste sättet för en människa med makt att tysta kritik.

Aldrig diskutera.

Till slut tröttnar det som kallas ”opinionen” och frågan dör av sig själv. Och den som tiger samtycker väl?

Bonniers dominans är ett demokratiskt problem. De ser det inte själva och de anställda inom koncernen har mycket svårt att inse det också. Skulle vi ta hänsyn? Skulle vi vara köpta? Skulle vi drivas av självcensur som om vi var vanliga anställda på vanliga jobb?

Svar ja.

Det är just därför ingen enskild ägarkoncern ska få sådan dominans över opinionsbildning, kultur och berättelsen om livet.

Det är just därför det finns politiska försök att reglera mediedominans i de flesta demokratiska länder utom Sverige. Här klarar vi inte ens av att skapa en fri distribution för tidningar och böcker.

Bonniers företag styrs av lönsamheten. Det låter neutralt men vinstmaximering är faktiskt en politisk ideologi i sig. I vinstmaximering ligger att det finns många miljoner på att tjäna i att äga orden (böckerna), reklamen (medierna), vägarna (distributionsföretagen) och mötena (bokhandeln).

Bara i Sverige kan man få höra att det där inte påverkar opinionsbildningen alls, bara i Sverige kan några på allvar skriva att ett företag som Bonnier är ”neutralt” i sina olika delar och lika gärna gynnar konkurrenter som sig själv.

Annars förlorar de ju ”trovärdighet”.

Men i valet mellan vinstmaximering och trovärdighet väljer storföretag alltid det förra.

Det senare kan man sedan köpa sig med reklam och program.

Du kanske inte håller med? Du kanske tror att allt Bonnier gör sker bara för litteraturens och tankefrihetens och mångfaldens spridning i landet?

Då har jag ett enkelt råd.

Vakna inte.