Syndabockarna i ett Europa på dekis

Magnus Lintons nya reportagebok De Hatade fokuserar på radikalhögerns offer. Han menar att måltavlorna har blivit färre och finslipats till framför allt tre grupper: parasiterna, ockupanterna och förrädarna.

– Jag ville veta vilka konsekvenser den här högervågen får för vissa minoriteter, de så kallade syndabockarna. Hur deras vardag påverkas, säger Magnus Linton när Dagens ETC träffar honom för att prata om hans nya bok.

Som skribent har Magnus Linton även tidigare ägnat mycket tid åt den radikala högern. Men de senaste sex åren har han varit baserad i Bogotá, Colombia, och skrivandet har fokuserats på Latinamerika,vilket bland annat resulterat i den uppmärksammade boken Cocaina från 2010. Nu ser det ut att bli mer tid i Sverige.

– Vi har en son som fyller två år snart. Han kommer att växa upp i Sverige så det blir mycket mindre tid i Latinamerika. Förhoppningsvis blir det ändå tre, fyra månader om året där, säger han och verkar inte helt nöjd med det kalla och gråa Stockholmsvädret utanför caféfönstret.

Att komma till Europa från Latinamerika var en dyster upplevelse, säger Magnus Linton.

– Det var som att komma tillbaka till någonting som var på dekis från att ha varit i Latinamerika som präglas jättemycket av framtidstro, hopp och olika progressiva politiska projekt som kommit till makten den senaste tiden. Och så landar man här. De politiska konsekvenserna av den ekonomiska krisen känns som kanske det viktigaste ämnet som man kan skriva om just nu.

Finslipade måltavlor

De Hatade arbetades fram under tre månader hösten 2011 och fördjupar sig i de tre måltavlorna parasiterna, ockupanterna och förrädarna som Linton tycker har utkristalliserat sig bland extremhögern. Han åker till Ungern och träffar de romer som får det allt svårare när högerkrafterna växer. I Holland får Geert Wilders representera den islamofobi som breder ut sig i Västeuropa. Dåden i Norge i juli förra året står i boken som plattform för hatet mot dem som ses som förrädare och som låter Europa förfalla till följd av massinvandring och islamisering.

– Måltavlorna för högerradikalismen har blivit mycket färre. Syndabockarna har finslipats. Visst finns det i Ungern kvar antisemitism och visst jagar man homosexuella eller andra som upplevs som främmande element, men det är en konsolidering kring syndabocktänkandet när det gäller romer. Även i Västeuropa är inriktningen mot muslimerna ganska ny.

I boken dras många paralleller till den framväxande fascismen på 30-talet, vad tror du själv om kopplingarna?

– Det enda landet i Europa i dag där det verkligen finns mönster som påminner om 30-talet är Ungern. I den mån det är en fascistisk comeback så kommer det i alla fall att se helt annorlunda ut än det gjorde på 30-talet, det kommer att ta andra typer av uttryck. I det som händer i Västeuropa finns det delar av fascistiska eller auktoritära ordningar som kan fungera väldigt bra i det moderna samhället, vilket är obehagligt. Hela det här syndabockstänkandet kan gå väl ihop med en formell demokrati.

Breivik var inte en ensam dåre

Anders Behring Breiviks fasansfulla dåd i Norge får i boken skildra det hat extremhögern hyser mot ”förrädarna” i parlamenten, på universiteten och i medierna, vilka också brukar kallas kulturmarxister. Ett tydligt budskap är att Behring Breivik inte var en ensam dåre, hans omtvistade sinnessjukdom till trots.

– Det intressanta med Breivik är hur mainstream han är i sin föreställningsvärld och den analys han gör. Han har samma analys som Sverigedemokraterna eller Geert Wilders i Holland. Den bygger på att det egentligen inte är muslimerna som är problemet utan de som tar hit dem. Hatet mot det moderna är han inte ensam om.

Hur skiljer han sig då från Wilders i Holland som mer värnar om de liberala värdena som finns där?

– De kommer fram till samma slutsats. Men Geert Wilders är ingen fascist, vilket Breivik är. Wilders är en sorts modern främlingsfientlig politiker. Han har inte samma bakåtsträvande idé utan är på många sätt progressiv. Men han ser hela den progressiva världen som hotad av islam.

Ekonomiska krisen gynnar främlingsfientligheten

Magnus Linton tror att den ekonomiska krisen i Europa starkt har gynnat de främlingsfientliga uttrycken, men att det finns långt fler förklaringar.

– Det handlar om vilka som klarar av att ha en seriös framtoning. Det är faktiskt inte så mycket ett högerprojekt som vi ser längre i Europa, utan en sorts brun mittenmiljö där främlingsfientligheten är det centrala. Och utifrån det lånar man in idéer från det som passar för stunden för att driva det främlingsfientliga projektet. Det är helt igenom populistiskt. Titta på Sverigedemokraterna som helt plötsligt blir djurrättsaktivister. Det beror på att man kan visa att muslimer håller på med halalslakt. Det viktiga är att få ytterligare en liten fråga som kan visa att muslimerna är fel.

I De Hatade beskrivs ett Europa där folk åter är på flykt. Romerna i Ungern står inte ut med den institutionaliserade rasismen. Muslimerna i Holland får sin religionsfrihet begränsad mer och mer via olika förbud och lagändringar.

– Om majoriteten i ett samhälle är överens om att muslimerna eller romerna är problemet - Hur blir man då kvitt dem? I Holland går det inte att komma dragandes med några vapen och gå ut och jaga muslimer. Det moderna sättet att göra sig kvitt en minoritet är att successivt göra deras vardag svårare.

Viktor Hedlund