Kvinnor fortfarande inte nog bra för priser

Med tre av fem års­galor avklarade går det att konstaterar att en jämn könsbalans fortfarande saknas på flera håll i idrotts- och kultursverige. Sämst var P3 Guld som satte eget rekord i att inte prisa kvinnliga artister.

För två år sedan lämnade jag chockad och förbannat Scandinavium i Göteborg efter P3 Guld 2010. Enbart en kvinnlig artist hade fått ta emot pris, nämligen Karin Dreijer med sitt soloprojekt Fever ray, och jag trodde botten var nådd. Men när eftertexterna till P3 Guld 2012 rullar inser jag att P3 överträffat sig själv – inte ett enda pris delades ut till en kvinna. Eller jo, en sjundedels pris till Annika Bränberg, en av bandmedlemmarna i Syket som vann i kategorin Årets rock. Från Sveriges Radios håll brukar det låga antalet kvinnliga pristagare förklaras med att det är lyssnarna som röstar fram vinnarna. En dålig ursäkt då jurymedlemmar är med och utser vinnarna i fyra av nio kategorierna.

I år blir det i slutändan artistuppträdanden i form av First Aid Kit och Laleh som räddar tillställningen. Tur är också att det fortfarande finns möjlighet för artister som Veronica Maggio och Rebecca och Fiona att kamma hem priser på Grammisgalan som hålls i mitten av februari.

Herrfotboll i fokus

När det gäller nomineringarna och de faktiska pristagarna i Idrottsgalan som gick förra veckan är siffrorna betydligt bättre. Men mitt hopp om en jämställd gala dör redan under introtalet då programledaren Robin Paulsson rabblar upp namnen på åtta framstående idrottsmän och enbart en kvinna. Jag får lov att ansluta mig till sportjournalisten Alva Nilsson som i en analys i Feministiskt Perspektiv slår fast att galan dominerades av manlig idrott trots att fler kvinnor än män nominerades. Ett exempel på det är att SVT istället för att hylla damfotbollslandslagets VM-brons valde att fokusera på herrfotbollslandslagets insatser i EM 2012 – ett mästerskap som inte spelats än.

Apflickorna inger hopp

Betydligt mer jämställt blir det under Guldbaggegalan. Den är genomtänkt när det gäller representationen på scenen och kvinnliga filmarbetare kammar hem nästan hälften av baggarna. Att konferencieren Petra Mede vid återupprepade tillfällen kommenterar Mikael Persbrandts kropp skulle kunna tolkas som ytterligare ett tecken på de mer jämställda förhållandena. Men att behandla någon sexistiskt kan knappast ses som en positiv utveckling – oavsett om det är kvinnor eller män som står för kommentarerna.

När beskedet att regissören Lisa Aschan tar hem priset för Bästa film med sin debut Apflickorna sprider sig värme i magen och jag kan stänga av tv:n hoppfull istället för arg.